Englandssommar del 1

Första betalda semestern... för mig alltså. Tack vare mitt underbara jobb på DSV så får jag denna sommar 4 veckors betald semester.

Så denna sommar blev att åka till England, med Hanna. En riktig semester med bara vi två, där vi kan göra precis som vi vill. Så planen var att åka till Gatwick för att där hyra en bil och sen köra runt i södra England, främst då i Sussex och Kent.

Till detta äventyr gjorde jag då en TODO-lista i huvudet, för att senare kunna bocka av.

1. Fish & Chips
2. Steak Pie
3. Sausagerolls
4. English breakfast
5. Crumpets
6. Belgo
7. Öl
8. Indiskt på Brick Lane
9. Kinesiskt i Chinatown
10. Musikal i Leicester Square
11. Shoppa i SOHO
12. Gå och titta på leksaker på Hamley's
13. Gå och titta på böcker i Foyle's
14. Gå och titta på sci-fi böcker på Forbidden Planet
15. Se Covent Garden
16. Äta mackor på Pret á Manger
17. Se de vita klipporna
18. Se den engelska landsbygden

Inför resan kollade jag även upp hos mina engelska släktingar och vänner om tillfälle fanns att komma och hälsa på. Och till min förvåning och förnöjsamhet så fick vi stanna hos en bekant som har ett B&B i Eastbourne, så vi planerade in våra första nätter där.

Planet landade runt klockan åtta på kvällen, engelsk tid och hyrbilen fick vi inte förrens runt tio-tiden. Så det blev en sen avfärd där mörkret redan hade börjat falla in. Jag hade verkligen underskattat hur svårt det skulle bli att helt plötsligt köra i vänstertrafik! De första timmarna i bilen, när allt var mörkt, skyltarna otydliga och vägarna förvirrande var allting fruktansvärt och jag körde vidare i ren panik.

Till att börja med: Backspegeln var på fel sida, så jag såg inte vad som var bakom mig. Växelspaken var på fel sida, och den armen ville hela tiden till blinkers-spaken istället. Vänsterhanden var inte van med att växla så jag fick hela tiden in fel växel. Bilen stack ut på fel sida så jag körde på vägkanten hela tiden. Gatorna och trafiken var bakvänd så man fick inte en vettig känsla av trafikflödet eller förkörsrätt. Skyltarna var jättesmå så man såg inte hastighetsbegränsingarna och bilen hade inte automatiska lyktor så den första halvtimman tutade folk på mig som idioter.

Men vi lyckades till slut hitta en mack där vi kunde köpa en vägatlas, och vägen söderut så vi kunde börja köra mot Eastbourne... på motorvägen kunde jag äntligen lugna ner mig och känna att jag började få kontroll igen.

Väl framme i Eastbourne, långt mycket senare än vi hade planerat så märkte vi vårat andra misstag. Vägatlasen vi hade visade endast de två största vägarna genom staden, och vi hade ju självklart inte tagit med oss någon mer vägbeskrivning än själva adressen vi skulle till. Så ett telefonsamtal som varade i en halvtimma ... med en svensk telefon ... och lite vimsig körning rakt igenom staden, ut på andra sidan och in igen så hittade vi väl fram till Ocklynge Manor.

Ocklynge Manor är ett jättetrevligt Bed and Breakfast som ligger mitt i Eastbourne, på promenadavstånd ifrån stranden och Eastbournes stora pir. Huset är historiskt och uråldrigt men vackert och trädgården helt underbar. Blommor och växter överallt så man kan gå i timtal och utforska. Priserna ligger lite åt den dyra sidan, från £40, särskilt om man som jag är student, men stället har 4 stjärnor och är helt klart värt pengarna. Wendy som driver B&B:et är en kär gammal vän till familjen och lät jätteglad när jag ville komma och hälsa på, och erbjöd oss att bo där gratis, vilket jag blev överlycklig för.

Efter första natten i England, och första frukosten, tog vi en promenad ner till stranden för att doppa fötterna och äta fish&chips. Vi hittade ett trevligt ställe på piren och satte oss i gruset för att äta.

1. Fish & Chips

4. English breakfast

Sedan gick vi för att titta i butiker, äta glass och gå längs strandpromenaden. Jag hittade även ett kontantkort till mobilen så vi lättare skulle kunna ringa när vi åkte vilse nästa gång. Den här gången gick det faktiskt att köpa, och folk verkade veta vad ett simkort var. Sist jag försökte hitta sådant i England var 1999, då hade ingen hört talas om någonting sådant. Till min förbluffning så kunde man få ett pre-paid (deras motsvarighet till kontantkort) med fritt internet, 300 sms och £10 i samtalspott för £10. Perfekt. Nu kunde jag börja använda mobilens inbyggda gps och webbläsare =D

Senare samma dag så tog vi bilen bort västerut

för att titta på det som kallas för the seven

sisters, jättefina vita klippor som man kan hitta längs kusten runt Eastbourne.

17. Se de vita klipporna

På kvällen fick vi tips om en trevligt pub som låg i närheten, så vi gick dit och åt en varsin Steak and Ale Pie gjorde på ett lokalt öl som hette Harvey's. Väldigt trevlig ale, med en lätt sötma och en lätt beska, för att vara ale.

2. Steak Pie

7. Öl

Markov

Wikipedia:
In mathematics, a Markov chain, named after Andrey Markov, is a stochastic process with the Markov property. Having the Markov property means that future states depend only on the present state, and are independent of past states. In other words, the description of the present state fully captures all the information that could influence the future evolution of the process. Being a stochastic process means that all state transitions are probabilistic (determined by random chance and thus unpredictable in detail, though likely predictable in its statistical properties).


I sommar har jag lekt lite med markov-kedjor. Mest för att testa konceptet och se om jag förstår något utav det. Efter att ha läst om dessa i en bok till kursen Algoritmer och Datastrukturer tänkte jag testa lite själv.

Första implementationen testade jag med en variant av mario, s.k. Infinite Mario som genererar banor slumpmässigt men spelas som vanliga Super Mario. Tydligen så gick det en tävling i att skriva en AI till denna mario. Mer om denna på http://julian.togelius.com/mariocompetition2009/.

Så jag skrev en enkel javaimplementation som sparade spelarens kommandon för att styra gubben, tillsammans med en enkel snapshot över omgivningen vid det givna tillfället. När jag sedan spelat igenom några banor och fått lite data att göra kedjor av så lät jag programmet själv ge kommandon genom en markov-kedja.

Blev ju minst sagt lite blandade resultat, då det var svårt för den att se stora hål i marken, samt att den inte hade någon mekanism för att skilja dåliga händelser från bra. Så hade jag sprungit in i en sköldpadda av misstag så var det OK att göra.

Sen ville jag testa att använda en markov-kedja för ointelligent musikgenerering. Genom att då läsa in en MIDI-fil och hantera varje ton som ett objekt att lagra och generera genom en kedja.

Pythonkod för kedjan:

class Markov:
       def __init__(self):
           self.chain = {}

       def add(self, key, value):
           if not self.chain.has_key(key):
               self.chain[key] = {value:1}
           else:
               if not self.chain[key].has_key(value):
                   self.chain[key][value] = 1
               else:
                   self.chain[key][value] = self.chain[key][value]+1

       def get(self, key,count = 3):
           largest = (0,0)
           while count > 0:
               c = random.choice(self.chain[key].keys())
               if self.chain[key][c] > largest[1]:
                   largest = (c, self.chain[key][c])
               count -= 1
           return largest[0]

       def put(self,arr):
               old = [(0,0,0,0),(0,0,0,0),(0,0,0,0),(0,0,0,0)]
               for i in arr:
                       self.add((old[0],old[1],old[2],old[3]),i)
                       old[0] = old[1]
                       old[1] = old[2]
                       old[2] = old[3]
                       old[3] = i

Detta är då en viktad kedja som föredrar vanligare förekomster framför mindre vanliga.
Nu är put-funktionen hårdkodad för att slänga in 4st tomma tupler som startdata, så till andra implementationer så måste den fixas först.

Till detta så använde jag mig av ett midi-bibliotek för python som jag hittade på http://www.mxm.dk/products/public/pythonmidi/ och midifiler av typen "type 0". Eftersom type 0 bara använder sig av ett spår så fungerade den bättre att använda.

Hjul igen

Klockan är snart sent, men jag ska upp sent så det är ok.

Upp och jobba imorgon, har ju ett helmysigt jobb via Academic Work. Sen blir det äntligen jul, snart slut på mitt år som förtroendevald i kårstyrelsen.

Men det har varit givande. Mycket att göra men också många tillfällen till roliga händelser och upplevelser. Man fick ju t.ex. gå på både Nobelprisutdelning, Nobelfest och Nobelefterfest (Nobel NightCap). Och det var ju en upplevelse bara det.

Man känner sig riktigt fin i frack, särskilt när man får ha fina medaljer och kårband på sig. Så här kan det se ut när man ska gå på LuciaBal.

Och Hanna var ju riktigt bedårande...

Vad tiden går

Oj, nu har jag ju faktiskt inte skrivit på jättelänge, föräldrar klagar och de stackars personer som läser här ibland blir helt oviss vad som händer mig. Vojne vojne.

Jag har haft fullt upp! Hela året. Satte mig i två styrelseposter, en i KM och en i kåren. Sen bar det bara utför. Jag har varit på cocktailpartyn* hos SSCO, marskalkat** på magisterpromoveringar och doktorspromoveringar (med Benny Andersson som blev hedersdoktor). Jag har dragit i inspark för de nya studenterna (www.insparken.nu) och kodat hemsidan till insparken hela sommaren igenom.

Jag har fått extrajobb på ComHem, vilket är väldigt trevligt och gemytligt, samt viktigast av allt: som ger pengar.

Nu är det snart december, snart dags att införskaffa julklappar åt kreti-och-pleti. Snart dags att undvika att bli invald i kårstyrelsen (som om det skulle gå... ) och den 10:e december ska jag självklart stå i Konserthuset och Stadshuset och se fin ut i Frack och Studentmössa.

Just det. Det är Nobel den 10:e!

Så här tredje terminen in i en utbildning blir jag lite osäker på vilket håll jag ska röra mig. Det bärjar dyka upp valbara moment i kursen, och man måste välja inriktning. Låt se....

• Tjänsteorienterade applikationer och arkitekturer, låter ju.... väldigt väldigt tråkigt. Det går bort direkt. Visst man får jobb av det fortare än man hinner säga SOA, men nej.

• Programmering går väl för sig, mest för att kunna göra lite roliga saker vi sidan om.

• MDI, Användarvänlighet.... där har vi något intressant. Människa-Data-Interaktion, där är ett ämne jag kan se mig själv i. Gick en kurs i det under andra terminen, och fick en liten försmak om vad som finns dolt i de skumma skogar inom data och systemvetenskapens gren av psykologin.

Så nu har jag tagit en kurs i interaktionsdesignmetoder, dvs metodik runt design av interaktionsartefakter. Kursen går mest ut på grupparbete i form av brainstorming, prototypande och användartestning av en mobilportal baserad på en befintlig webbplats.

Sen har man börjat med en ny hobby, tillsammans med lite aktivt folk på instutitionen. För en gångs skull någonting som inte har med datorn att göra, istället så pysslar vi och knåpar modellterräng och målar små plastmodeller/tennmodeller. Sedan leker vi krig.


* Cocktailparty = gratis sprit + massa studenter
** Med att marskalka menas att jobba ideellt på ett studentrelaterat event i form av student.

Enligt Brottsbalken 5:e kapitlet

1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.


Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.


2 § Är brott som i 1 § sägs att anse som grovt, skall för grovt förtal dömas till böter eller fängelse i högst två år.


Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om uppgiften genom sitt innehåll eller den omfattning i vilken den blivit spridd eller eljest var ägnad att medföra allvarlig skada.


3 § Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom, dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligt 1 eller 2 §, för förolämpning till böter.


Är brottet grovt, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

Vi är trasiga... och knasiga...

Glömde jag nämna att jag gått med i klubbmästeriet?

Jo, det gjorde jag nog. Iallafall, jag har blivit en såkallad trasa, eftersom kåren heter disk så är jag ju självklart en disk-trasa. Jag är ju även en disk-ett (vi börjar räkna på 1 och inte 0).

Så nu är schemat fullspäckat med sittningar och onsdagspubar som alla ska planeras inköpas mat till och designas affischer och ibland tygmärken. Jag har någon design som väntas på "approval".


Over and out, trasa nr 9

Rop från kylen

Löv ligger gulnade på backen, småbarn och blommor vissnar i brisen och jag har börjat jobba i ett kylskåp.

Visserligen är kylskåpet i storleksklass med arlanda, och fyllt med mejeriprodukter och avarter. Men ni vet vad man säger: "Gråt inte för spilld mjölk ger glada barn är mjuka pappor är hårda".

Jag spelar team fortress 2 (beta) och läser affärssystem, ritar dataflödesdiagram på cykelbutiker och bagerier. Jag tar pappas photoshoptidningar och leker med bilder.

Här har ni några exempel på hur man kan fejka akvarellmålningar: